Linjon bordar lustjakten Arona med en Leica BLK360

”Arona är en lustjakt byggd 1904. Beställd utav punschkungen Edward Cederlund. En juvel var det redan från början. Den har fått mycket kärlek och uppskattning. Det är ett kulturarv. Det är inte många båtar som är byggda 1904 som är så bevarade och speciellt inte i det här skicket. Jag ville återskapa båten som den var från början. Vi har ju ritningar att gå på och gamla fotografier. Vi har även en modell som byggdes samtidigt som Cederlund beställde, 1903. Den har jättemycket detaljer, så båtmodellen har också varit en inspiration när vi har återskapat, så att säga. Vi har tagit bort saker som inte hör dit som man har satt dit i efterhand, bara för att få till det som det såg ut från början. Ambitionen är att återskapa det som det en gång var.” – Gunnar Haglund, båtägare.

”Rakt som en potatis”

I samband med ett omfattande renoveringsarbete valde Aronas ägare Gunnar Haglund att kontakta Linjon AB då dessa, enligt honom, tidigare har uppvisat respekt för gamla saker och skönheter.

– Linjon Group AB gör det inte bara bra, utan också så att det blir vackert.

Det är inte första gången Linjon Group AB arbetar med Arona och Sören Kjellin, teknisk Chef på Linjon Group AB, vet vilka utmaningar som finns.

– Det är ju så med fartyg att de är extremt oregelbundna i sina former. Det här fartyget är byggt 1904 och har hunnit bli lite krökt. Det var någon som sa, om ett fartyg, att det är rakt som en potatis.

Linjon Group AB tog sig snabbt ut till båten och skannade den med hjälp av en Leica BLK360, för att få en så detaljerad planritning som möjligt av hur fartyget ser ut i dag. Därefter kunde de utveckla idén tillsammans med sin kund på ett visuellt tydligt sätt. Sören poängterar att det är viktigt att alla arbetar med samma version av en ritning. Han menar att en brist inom snickeri- och träbranschen är att 2D-utskrifter kan tydas på många olika sätt. Eftersom de utgår från en tredimensionell verklighet finns det utrymme för tolkning, vilket gör att alla har olika utgångspunkt.

– Detta har bland annat legat till grund för hur man kan göra saken enklare och på så sätt slippa konvertera och tolka, konvertera och tolka på nytt. På senare tid har vi börjat använda oss av Leicas laserskanner till att kontrollera att vi har gjort rätt när det kommer till komplexa och knasiga former så som många olika krökar, konstiga böjar och former, som inte är så lätta att mäta med ett måttband eller någonting annat för den delen. Vi kan nu lämna ifrån oss en dokumentation som är så otroligt mycket mer detaljerad än förut gentemot vad många andra kan göra. Eftersom det går snabbt att skanna så kan man skanna när någonting är halvbyggt, när alla rör är dragna eller när någonting annat är gjort. Detta underlättar ganska mycket faktiskt.

Digitaliseringen – en viktig del i mötet mellan ritningen och verkligheten

Efter att ha skannat båten återvänder Linjons personal till kontoret där de laddar upp skanningsmaterialet, för att sedan öppna upp det på datorn och orientera sig i den digitala modellen och platsförutsättningarna.

– Dels får vi fram de faktiska måtten på båten, men vi har även med oss olika färger i modellen som avspeglar olika saker i 3D-bilden, vilket ger oss en känsla för vad det är för typ av rum på det stora generella planet, berättar Leopold Reich, Arkitekt Cad-ansvarig på Linjon Group AB.

Han visar på skärmen hur de har börjat arbeta med skanningsdatan för att försöka hitta en grundform. De har även använt skanningen till att få fram mer detaljerade mått för att exempelvis få de nya möblerna att passa exakt kring däckskurvaturen – en yta som både lutar bakåt, åt sidorna och där även skorstenen som den skall vila mot har en annan lutning.

– Här har vi använt oss av den inskannade datan för att hitta en form där vi kan matcha möbeln mot de här komplexa formerna, förklarar Leopold och pekar runt skorstenen.

– Digitaliseringen är ju en jätte-jätteviktig del i mötet mellan ritningen och verkligheten, säger Sören Kjellin.

Han förklarar att de investerade i Leicas lösning för att den ger så mycket data vid ett och samma skanningstillfälle. Linjon Group AB har erfarenhet av andra digitaliseringslösningar sedan tidigare. Med dessa behöver måtten som ska tas vara förbestämda.

– Visar det sig sedan när du kommer hem att du glömt ett mått spelar det ingen roll hur fint du än har gjort, du måste ändå packa ihop, åka tillbaka och ta nya mått. Med Leicas lösning behöver man inte riktigt veta i förväg vad man kan komma att behöva senare. För man har fått med så himla mycket mer inskannad data, man har liksom tagit med sig hela miljön hem, vilket var avgörande för oss. Man kan nu sitta i efterhand och komma på nya knasiga idéer.

”Du är mycket friare att ändra dig om du kan leva i en virtuell värld så länge som möjligt”

En fördel med Leica BLK360 är att den ger en ”digital tvilling” av hur världen såg ut innan projektets början så att det är enkelt att gå tillbaka och ta nya mått, anser Sören Kjellin.

– Du kan också lägga in det du planerar att bygga i en virtuell miljö och anpassa det tillsammans med din kund. Detta ger kunden en möjlighet att, långt innan man har börjat att sätta verktygen i någon form av träbit, säga ”nej vi vill ha ett annat material”. Du är mycket friare att ändra dig om du kan leva i en virtuell värld så länge som möjligt.

Utmaningen som Linjon Group AB hade framför sig var att återskapa en möbel och få denna att passa i en mycket oregelbunden form. Ägaren till fartyget är en mycket kreativ person och Linjon AB ville visa vad som går att göra, hur vissa förändringar påverkar, vad utfallet av dessa skulle bli, och på ett enkelt sätt ge Gunnar Haglund en så nära bild av verkligheten som möjligt. Detta gav i sin tur båtägaren en möjlighet att ändra sig utan att kostnaderna drog i väg i form av tid, material och resurser. Precis innan möbeln började tillverkas så togs beslutet att byta material, ett beslut som baserades på de visualiseringar som Linjon Group AB hade gjort genom att lägga in de nya ändringarna i den digitala 3D-visualiseringen av fartyget. När båda parter var överens började Linjon AB att bygga den måttanpassade möbeln.

Det handlar om millimeterprecision

– Det var väldigt kul och spännande att möbeln gick att ställa dit och passade så bra. I en form som är så pass oregelbunden som den ändå är, säger Sören Kjellin nöjt.

Även Gunnar Haglund är nöjd med förloppet och berättar om en process som känts trygg för båda parter.

– Att kunna doppa ner den här idén i den här digitala miljön, som var liksom en spegel utav verkligheten, var egentligen nödvändigt för att jag som kund skulle känna mig trygg i att idén var vettig – inte bara till funktion, utan också att det skulle bli vackert. Det har underlättat kreativiteten att utveckla idén. Det har förmodligen också varit en stor trygghet för Linjon Group AB, som ska tillverka möbeln, att man känner att man är överens med kunden eller beställaren. Det handlar ju om millimeterprecision.